Harning

Barn måste få använda språket i alla dets nyanser

Posted by harning på september 27, 2015

När storebror var sådär fyra gjorde vi som alla andra föräldrar, lekte med bokstäver, ordspel och annat väl tillrättalagt pedagogiskt material. Visserligen tyckte storebror det var roligt att tillbringa tid tillsammans men insikten och förståelsen för vad allt det där skulle användas till kom liksom aldrig. Tills pappa en dag skrev bajs med stora bokstäver på lillebrors blöja.

Åh… SÅ roligt det var! 🙂

Storebror kunde inte få nog och snart utvecklade det sig till sammansatta ord som bajsunge, skitunge, fisande,pruttande baby och plötsligt insåg han att bokstäver blev till ord, ord har makt och att alla som kan läsa orden kan förstå och att alla som inte kan lämnas utanför.

Språk är inte bara ord, det är sättet vi definierar och förstår vår värld på, uttrycker våra känslor, och precis som storebror insåg, är det att kunna använda orden även makt. Makt på gott och ont, men orden har bara den makt vi ger dem, orden i sig är neutrala. Vi kan välja att dramatisera eller avdramatisera de enskilda orden.

Exempelvis; En elev har inte fått någon uppgift på spanskan, tar därför ansvar och initiativ till eget lärande och med hjälp av google lär sig eleven fyra nya ord på spanska. En duktig lärare samlar upp på elevens initiativ – använder orden till att bilda meningar, lära sig grammatik, hitta synonymer, föra en dialog osv, och läraren gör detta utan egna individuella preferenser eller värderingar omkring enskilda ord. Om orden eleven lärt sig själv är kuk, fitta, trädgård eller katt spelar ingen roll för den duktiga läraren – alla ord kan användas. Precis samma sak gör sig gällande när en dikt, en novell ska skrivas. Eleven måste få använda och leka med språket i alla dets kreativa, expressiva nyanser. En duktig lärare uppmuntrar eleven att göra detta; att fördjupa sig i språket, i orden, i kulturen, tiden, samhället, att experimentera, prova gränser. Om eleven i sin text skrivit hora, neger, snickare, jissta petter, förälskad, kåt eller jävlar spelar ingen roll för den duktiga läraren – för en duktig lärare begränsar eller censurerar aldrig sina elever utifrån egna normer.

Tyvärr ser det ofta inte ut så i den svenska skolan, språkinlärningen, glädjen, kreativiteten och även yttrandefriheten får vika för lärarnas och de enskilda skolornas individuella uppfostringssyften.

Svordomar och fula ord ändrar sig över tid, de är olika beroende på kulturella och sociala sammanhang, de är normbestämda och därmed även individuella. Inget av detta tycks spela någon roll och den svenska skolan genomsyras dessutom av den felaktiga slutledningen att så kallade fula ord alltid är lika med kränkning av individer*.

Varför det är så kan man ju undra, när det ena forskningsresultatet efter det andra pekar på att fula ord, svordomar inte är det minsta skadliga för barn – tvärtom. Att kunna använda förstärkningsord, att kunna nyansera sitt språk, att kunna begå sig i divergerande språkliga sociala sammanhang, att kunna och att få uttrycka sina känslor, är både bra och utvecklande.

Detta är alla överens om.

Bara inte i den svenska skolan.

©Harning
* Jag skulle tx själv aldrig bli kränkt över ordet hora, det är ett yrke och sen är det inte mer med det, annat än etymologin då, och inte heller här finns något att känna sig kränkt över, kukar och fittor har vi allihopa och hur det kan vara särskilt kränkande för någon begriper jag inte heller – och så är det med så kallade fula ord; de är norm och individbestämda.

Läsvärt:

Även publicerad i Språktidningen

2 svar till “Barn måste få använda språket i alla dets nyanser”

  1. perolofdk said

    Ordene er jo ikke noget i sig selv, beror på hvad de anvendes til og hvorfor. Det var naturligvis slemt, da en racerist skældte mig ud for alt muligt – men jeg kunne da ikke andet end le af alle hans kraftudtryk hvoraf flere var mig ukendte. At jeg lo krænkede ham mere end ord – og så manglede han ord og spyttede på mig. Spørgsmålet er: Kan verbale aggressioner åbne vejen for vold? Det har jeg oplevet mere end en gang.

  2. harning said

    ”At jeg lo krænkede ham mere end ord” lader lige den stå lidt..

    Ja og nej, for nu at besvare dit spørgsmål. Ja verbale udtryk, aggressive eller ej, kan få nogen mennesker at tage til vold – hvilket ifølge min opfattelse er forkasteligt og uacceptabelt. Mennesker som din racerist der griber til at spytte i stedet for at gå væk fra situationen, mennesker som griber til vold på grund af ord – anser jeg jo netop at have manglet ordene. Havde de haft ord til at sætte på deres følelser og oplevelser gennem livet og i mødet med fx dig – havde han vel a)næppe været så aggressiv b) givet dig svar på tiltale.
    Så til den ene side, synes jeg slet ikke det er det der er spørgsmålet – fordi vold er uacceptabelt uanset hvilken ”undskyldning” voldsudøveren har, til den anden side er det måske et udmærket spørgsmål idet det muligvis rent teoretisk kunne forklare hvorfor lærere insisterer på ikke at lære børnene at det er ok at have et nuanceret sprogbrug – måske de bare har lavet en forkert slutledning, Erasmus Montanus logik – ord avler vold ergo er ord farlige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

 
%d bloggare gillar detta: