Harning

Polisanmälan ett godtyckligt förfarande?

Posted by harning på november 21, 2008

I Sverige vill vi att skolan skall betraktas som samhället i övrigt när det gäller brott. Brott som sker i skolan ska alltså polisanmälas på lika villkor med brott begångna utanför skolan. En omedelbart logisk och självklar tanke – brott är brott oavsett vart det blir begånget och av vem. Och brott bör anmälas till polisen. Frågan är, vem som bör göra polisanmälan om brott begås i skolan.

Förutsättningen för att skolan som institution ska kunna stå som anmälare och samtidigt hantera uppgiften att säkerställa lika behandling av alla i skolan samt det enskilda barnets rättssäkerhet är att; alla landets skolor har nolltolerans för alla brott som begås av alla skolans medaktörer i alla åldrar, barn och vuxna.

Denna förutsättning finns inte i dagens Sverige. Som det är nu avgör varje skola själva vilka brott som de vill polisanmäla, liksom de själva beslutar om vilka personer de vill anmäla eller inte anmäla.

Skolornas polisanmälningar sker sålunda i dagsläget fullständigt godtyckligt.

Enligt en artikel i lärarnas tidning visade en rundringning till landets rektorer att Malmö stad är den enda kommunen som har en enhetlig policy om förfarandet vid polisanmälningar i kommunens skolor. I alla våra andra kommuner är det alltså helt olika regler om vad som gäller, allt efter vilken skola barnen går på.

Barnens rätt att behandlas lika, oavsett var i landet de bor, blir härmed illusorisk och det enskilda barnet blir totalt utlämnat till den enskilda lärarens,rektorns, skolans individuella etik och moral.

Hur är det då i Malmö, som ju trots allt ser ut att vara lite bättre än de andra kommunerna när det gäller att behandla de egna borgarna lika?  Ja, om vi börjar med att se på policyn så framgår det att den enskilda skolan innan polisanmälan sker av barn under 15 år och särskilt under 12 år  ” noga ska överväga” detta.

Vad som specifikt menas med ”noga överväga” framgår inte. Det är alltså, återigen, tala om helt godtyckliga beslut även i denna ”enhetliga” kommun. Vissa skulle nu kanske vilja anföra; att vi självklart kan lita på att alla skolor tänker lika, att alla anställda naturligtvis har samma rättsuppfattning och att det ”noga övervägandet” räcker gott och väl för att se till att polisanmälningar sker likartat.  Liksom vissa säkert skulle vilja anföra att det bara är jag som är ovanligt misstrogen mot våra myndigheter. Låt mig därför framföra ett par exempel från verkligheten på hur just Malmö stad administrerar och tolkar den enhetliga policyn –  så får ni själva döma.

- En fjortonårig pojke blir påhoppad och misshandlad av flera jämnåriga (14-15 år), jämnåriga som senare samma dag yttermera uppsöker pojken på dennes bostad under rasten. Polisanmälan görs inte.

- En trettonårig pojke hamnar i slagsmål med en jämnårig klasskamrat. Polisanmälan görs.

- En lärare använder fysisk våld för att hålla fast en elev. Polisanmälan görs inte.

- Två jämnåriga gymnasiekillar slåss. Ingen av dem önskar polisanmälan gjord. Polisanmälan görs.

- Ett flertal elever använder rasistiska och nedsättande ord om andra elever. Polisanmälan görs inte.

- En femtonåring blir påhoppad av två jämnåriga i gymnasieskolan. Femtonåringen önskar polisanmälan gjord. Polisanmälan görs inte.

Som medborgare i ett demokratiskt samhälle, som förälder och som pedagog undrar jag vad det är för ett budskap vi egentligen förmedlar till våra barn, när vi tillåter, att skolan som borde vara den som förmedlar demokrati, jämlikhet och rättssäkerhet –  i stället förmedlar godtyckliga beslut* baserade på personliga uppfattningar.?

Polisanmälningar ska vara föräldrarnas ansvar, inte skolans. För föräldrar ska pr. definition vara subjektivt partiska till fördel för deras egna barn – liksom föräldrarna är de bästa att avgöra huruvida deras barn kommer att fara mest illa genom att polisanmälan  görs med därpå följande förhör och eventuell rättegång eller genom att polisanmälan inte görs.

Så ja…Brott är brott oavsett var det begås och av vem. Polisanmälan av brott är däremot inte bara en polisanmälan. Det är ett godtyckligt ställningstagande som inte hör hemma i våra skolor.

Også bragt i Dagens Skola

©Harning

(*Beslut som enligt skolornas egna upplysningar ofta inte ens skrivs ner. Det finns alltså ingen empirisk möjlighet att undersöka huruvida en skolas polisanmälningar är godtyckliga eller inte)

Läs även:

En Poliskommisarie betygsätter åtta anmälningar

Brott och straff i skolan kan vara rena lotteriet

Svår policy försvårar för skolor

Også i Danmark griber skolerne sommetider til politianmeldelse….

Endnu et dansk eksempel

Mer om godtyckligheten lärare/elev

Lärare slår elev – polisanmälan görs inte

About these ads

12 svar to “Polisanmälan ett godtyckligt förfarande?”

  1. silhuet said

    Jeg synes det her er en superspændende problematik, fordi jeg af et ærligt hjerte kan sige, at jeg ikke har nogen på forhånd fasttømret mening om den.

    Jeg tror det er ALTAFGØRENDE at forstå, hvilke mekanismer (sociale,personlige, biologiske, you name it) der kan få et endnu ikke fuldt udviklet menneske til at udføre sådanne vanvittige gerninger. Hvad adskiller dette individ fra alle andre i samme situation, og hvad kan man gøre for at sikre, at barnet ikke fremover får brug for at benytte desperate handlinger som reaktion på dette eller hint.

    Jeg mener: der findes vel ikke et særligt ”kriminelt” gen. Et særligt ”ondskabsgen”. Der må således også være en mulighed for at gøre det om (med mindre de er psykopater-og selv der er der vel en chance for at kogniti terapi kan hjælpe? Eller?).
    Hvad enten denne hjælp til at ændre en dybt ulykkelig og altødelæggende (for offer og for gerningsmand)adfærd er via straf, via terapi, via opsyn, via opdragelse, via konfrontation el.lign. må det være i alles interesse at sætte ind med en indsats. For alternativet er en gentagelse af adfærden. Jeg mener, hvorfor ændre en afærd, man ikke får at vide eller forstår, er fundamentalt uacceptabel?

    Der SKAL sættes ind. Men jeg ved ikke præcist hvor eller hvordan. Det afhænger af talrige parametre, og det er givetvis derfor politiet står af. Fordi de alene kan reagere og har ressourcer til at arbejde i forhold til konkret udstukne love og retningslinjer og ikke gennem personlige afvejninger og individuelt tilpassede løsninger.

    Forældreansvar…jo hvis da ikke forældrene selv lider under uhensigtsmæssige adfærd…

    Stor, tung ( :D )og svær diskussion.
    Men nødvendig!

  2. harning said

    Jeg er helt enig med dig i at vold er uacceptabelt.
    Men… Der er gradbøjninger, og vi skal dæleme også passe på med at stemple fx. helt normale drenge som kriminelle bare fordi de slås efter fælles aftale.
    Ligesom vi skal passe på med at stemple unge for deres sprogbrug; dels udvikler sproget sig – dels har de unge brug for at få lov til at identificere sig i egen gruppe – hvilket i den alder nemmest gøres ved et fælles sprog som adskiller sig fra forældrenes.
    Og problemet ER netop gradbøjningerne. For de indebærer at det enkelte barn i skolen ikke bliver behandlet ligesom de andre børn, fordi der kommer en helt skønsmæssig vurdering ind fra skolens side – hvilket jo er en total retssikkerhedsmangel, som ifølge min opfattelse er værre end næsten alt andet.

    I den danske sag som der linkes til – synes jeg ydermere at vi har et problem hvis vi accepterer at ”homo” er et skældsord – fordi, det at sige at det at være homoseksuel er noget injurerende/ærekrænkende/modbydeligt/grimt – er at diskriminere mennesker med en anden seksuel orientering.

    Så, ja der skal ”gøres” noget når børnene opfører sig uhensigtsmæssigt og uacceptabelt – men det er bare ikke skolen som skal politianmelde – de skal socialisere i dialog.

    Det eneste tidspunkt hvor jeg mener at skolen skal politianmelde er når skolen er direkte involveret som part fx. når lærere bruger ulovlig magt, vold, trusler og anden krænkende adfærd overfor eleverne (nævnte ex. bliver dog typiskt aldrig anmeldt), når eleverne udøver hærværk i skolen osv.

  3. silhuet said

    Der skal afgjort være vide rammer for børns udvikling, men jeg har dælme også oplevet SÅ utilpassede unger, at JEG (som 35-årig) følte mig utryg ved tre10-årige drenge, der spyttede, talte injurierende mm efter deres medpassagerer.
    Der fandme IKKE iorden.
    Heller ikke for dem selv – de får alvorlige problemer, hvis de møder deres medmennesker med en sådan attitude.
    Så ALT er IKKE ok, i udviklingsfrihedens hellige navn. For hvis ungernes udvikling hindrer MIN frihed, så vil jeg (som udenforstående part) ikke acceptere det. Basta.

    Dermed ikke sagt, at drenge ikke må slås eller bande eller råbe Homo eller Luder…bevares jeg synes det lyder grimt, men de synes sikkert også jeg er åndssvag :D

    Og jeg foretrækker en gedigen slåskamp fremfor årevis tøsefnidderfnadder, mobning og lign.

  4. harning said

    Den snigende, manipulerende tøsefnidder som kan sætte årelange spor i de enkelte børne og voksensjæle – bliver naturligvis ikke politianmeldt.
    Af to årsager, den ene at det sjældent bliver opdaget, den anden at jamen det er piger.

    Tilbage til dit første ex. :D
    Går ud fra at du ikke lavede en politianmeldelse, hvorfor ikke?
    Og skulle skolen i givet fald gøre det?
    Og på hvilken måde ville det få drengene til at opføre sig bedre? – Og hvorfor skal skolen lave en politianmeldelse – fremfor den forurettigede i situationen (dig)?

    Og nej – jeg siger ikke at alt er iorden. :D Absolut ikke! – Men opponerer bare over de individuelle etiske gradbøjninger som uværgeligt kommer til udtryk når skoler politianmelder visse forhold og visse elever men ikke alle.

    Det er nemlig umuligt at forklare børn retfærdigheden i hvorfor netop deres overfald (som i mit første ex) IKKE bliver politianmeldt – hvis andre gør det.
    Er de så mindre værd som ofre fordi deres sag ikke bliver anmeldt?
    Ligesom det er umuligt at forklare for børn retfærdigheden i at de bliver anmeldt for at sige grimme ting, hvis andre fx end ikke bliver anmeldt for overfald.

  5. lärare said

    På min skola gör vi nästan inga polisanmälningar för rektor sätter stopp stort sett varenda gång. Jag skulle jätte gärna vilja att vi hade nolltolerans för ungarna tror att dom kan göra precis vad dom vill! Hot och sönderslagna saker är vardagsmat. Jag kan inte göra nåt åt det och föräldrarna bryr sig inte.

  6. harning said

    Hej lärare och välkommen till bloggen. :D

    Att din rektor går emot dina förslag på polisanmälningar visar ju tyvärr återigen att jag har helt rätt i påståendet att anmälning sker godtyckligt.
    Egentligen tycker jag nog inte att polisanmälan överhuvud taget bör ske när det gäller barn under femton år (dessutom lämnas de ärendena ändå typiskt över till soc) – men eftersom skolorna ska polisanmäla är det näst bästa och mest rättvisa nog ändå nolltolerans – fast jag kan tänka mig att polisen inte skulle uppskatta det – då de i så fall skulle drunkna i anmälningar, motanmälningar och repressalieutredningar.

    Däremot tror jag inte att du har rätt i att föräldrar inte bryr sig, det tror jag visst att de gör – men ibland saknar de både kunskap om vad barnen egentligen gör i skolan (för skolorna kontaktar inte alltid föräldrarna) och pedagogiska verktyg till att åtgärda problemen. Liksom jag tycker att lärarna i många fall helt har missat sin roll och ofta finner sig i allt möjligt tjafs från barnen utan att säga i från. (möjligen ett konstigt behov att vara omtyckta? )

    Sen kan jag som förälder inte låta bli att undra varför skolorna tycks ha frångått sitt ansvar för barnen fullständigt. Liksom jag alltid blir förvånad att höra om föräldrar till misshandlade och kränkta barn – som inte har polisanmält skolan, skolan har ju tros allt tillsynsansvaret och består som institution av vuxna människor som borde vara kapabla att se till att barnen inte far illa mens de vistas i skolan.

  7. harning said

    Og apropos ”noga överväga” og ”formildrende omstændigheder” – så kom jeg sådan til at tænke på, hvad nu hvis to unge slås med hinanden – den ene eller begge spiser medicin hvis bivirkning er aggressivitet. Er det så de unges skyld/ansvar og er det virkelig dem der skal politianmeldes fremfor forældrene som har tilladt medicinen eller skolen som ikke har holdt fornødent opsyn? Eller…..?

    Tanken fortsættes i dette indlæg….

  8. Retorik said

    Jeg synes at den danske artikel inviterer til et helt andet spørgsmål. Spørgsmålet om de unges retorik.
    Desværre fremgår det ikke af artiklen om eleverne har skrevet at deres lærer er klam og homo, eller om de mener at han er klam og homo.
    Det første kan måske betragtes som ærekrænkende, mens det andet er udtryk for en mening. En markant og væsentlig forskel.

  9. harning said

    Ah Retorik, et af mine favorit emner. :D
    Og velkommen til. :D

    Interessant spørgsmål, for du har da helt ret i at der er stor forskel på en mening (som vi jo alle harlovtil at have) og en påstand.
    Hvilket får mig til at spekulere i hvor godt opdraget de der unge egentlig er hjemmefra og fra skolen – for har de lært forskellen?
    Hvis vi ser på hvordan voksne mennesker udtrykker sig, hvor de fx ofte siger ”man” i stedet for ”jeg” og hvor de tillige ofte udtaler at nogen er dum el.lign- fremfor at sige at nogens handling er dum – ja så bliver det bare desto mere interessant. Måske det i virkeligheden er en sprogindsats fremfor en juridisk indsats som skal til i sådanne tilfælde..?

  10. Birgitta Olsson said

    Skolan är en myndighet och får som sådan inte handla godtyckligt. Jag hoppas att de föräldrar vars barn har blivit polisanmälda av skolan klagar till JO för så här kan vi inte ha det i Sverige.

  11. harning said

    Jag håller helt med dig Birgitta, lite kul kunde det förstås vara om föräldrarna till de barn som inte blivit polisanmälda också klagade,fast det sker väl knappast. :D

    Därutöver behöver det ju inte vara föräldrarna, för i Sverige kan vem som helst klaga till JO – till skillnad från i Danmark där man själv måste vara part för att kunna klaga till den danska motsvarigheten Folketingets Ombudsmand. Så kanske du och jag själva skulle klaga över skolornas godtycklighet. :D

  12. harning said

    Servicemeddelelse:
    Du kan også følge med i debatten hér.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: